Lars Tunbjörk, som själv led av vinterdepressioner, möter i serien Vinter människor och platser i ett snöigt och iskallt Sverige. Denna mästerliga serie om den mörka årstidens mentala tillstånd och bistra verklighet får här ett starkt och personligt konstnärligt uttryck. När serien visades på Moderna Museet tyckte vissa kritiker att den var alltför dyster, men i backspegeln framstår för många denna berättelse som den bästa han gjort.
Lars Tunbjörk fotograferade och reste genom Sverige mellan 1988 och 1995, vilket gav upphov till Landet utom sig, men också till serienI love Borås många år senare. Här samlades, både i utställning och bok, en mängd bilder han tagit från olika miljöer. Hans dokumentation av nöjesfält, bensinstationer, TV-studios, landskap, mat och köpcentrum ger ett färgstarkt flöde av bilder över ett hysteriskt postmodernt samhälle.
Home, Lars Tunbjörks mest privata serie, utgår från barndomshemmet i Borås och sträcker sig ut till liknande villamiljöer i landet. Det är en ångestfylld tystnad som skildras i dessa realistiska bilder av kontrollerad ordning. Möbler, kök, bilar, fasader och tulpanrabatter avslöjar en livsstil som många känner igen. Hemkomsten, i Tunbjörks tolkning, ställer inte alltid angenäma frågor.
I serien Kontor riktar Lars Tunbjörk sitt skarpa öga mot kontorsmiljöer i New York, Stockholm och Tokyo. Här är människor fast i en värld av kablar, heltäckningsmattor, kaos och ordning. Hans bildberättelse växer ytterst till en kritisk skildring av ett globalt organiserat samhälle. Här finns många surrealistiska exempel med humoristisk, ambivalent ton, något som förstärker allvaret i den här dokumentationen och gör den till fotokonst.
I fotoprojektetLandet utom sig, Lars Tunbjörks genombrott, söker han sig till människor på campingplatser, köpcentrum och varuhus för att berätta om marknadsekonomins grälla intåg i Sverige, en samhällsutveckling som på 1990-talet också var global. Med sin mellanformatskamera och hembyggda blixt skapade han absurdistiska bilder fulla av både humor och vemod. En ”tunbjörkare” blev ett begrepp, och han skrev in sig i fotohistorien.